”Det finns en rätt arbetsplats med rätt arbetsuppgifter för alla och när vi hittar dit, då uppstår magi. Att få vara sig själv, göra det man är bäst på och tycker är roligt, samtidigt som man får betalt för det, det är vad ett arbete ska handla om! ”

Där befinner jag mig varje dag nuförtiden. Eller alla arbetsuppgifter kanske inte är lika roliga, men totalt sett så är det roliga dagar jag har. Och en av de allra roligaste uppgifterna är att få hjälpa andra att hitta hem till sin bästa arbetsplats. Just nu. För vad som är den bästa arbetsplatsen ändras över tid. Det är inget fel med att känna att man ”blir klar” på en arbetsplats där man varit ett tag. Känner ett sug efter att göra något annat, eller det man gör nu med en liten twist, eller se ett nytt kontor, eller en ny väg till jobbet. När det sker, det är då jag får in en ansökan. Och det är alltid lika spännande!

Men innan rekryteringen har kommit så långt att det börjar komma in ansökningar, är det många arbetsuppgifter som ska ha gjorts. När jag rekryterar så börjar jag med att ta fram en fiktiv sökande med hjälp av JobScan och upp till 10 kunniga blivande kollegor och/eller chefer. De gör varsin så kallad JDA-enkät och de bildar tillsammans en Jobbprofil som i ord beskriver en hypotetisk nyanställd. När Jobbprofilen är framtagen tar vi ett möte kring den med alla som bidragit. Det är spännande, för även om deltagarna tror att de är överens om vem de behöver både vad gäller ”hårdvaran”, dvs bakgrund, utbildning, erfarenhet och ”mjukvaran”, dvs beteenden och egenskaper, så visar det sig alltid att olika personer har olika förväntningar. För var och en är det dock så självklart vad de tycker behövs, så de har bara tagit för givet att andra tycker lika. Det här mötet är intressant och upplysande, inte bara för mig som får en otroligt användbar insyn i tankar, funderingar och behov, utan också för deltagarna som får nya insikter om den blandning av arbetsuppgifter och förväntningar som faktiskt finns på den utlysta tjänsten. När mötet lämnas finns en samsyn och ökad förståelse för rollen. Det är också här som den icke-diskriminerande profilen sätts, eftersom varje icke-diskriminerande rekrytering börjar med just en sådan profil!

”Varje icke-diskriminerande rekrytering börjar med en icke-diskriminerande kravprofil!”

Efter det här mötet börjar en av de allra roligaste uppgifterna och det är att göra en lockande annons. Jag får hjälp från Jobbprofilen för det finns en mängd ord där som beskriver vad som motiverar den beteendetyp som kunden önskar ha på sin lediga tjänst. De orden ska med och sedan ska jag formulera det så jag får så många kvalificerade sökanden som möjligt. Det är en härlig konstart som jag verkligen njuter av! Och hittills tycker jag nog att det blivit bra, att döma av kvaliteten på de kandidater som har sökt de tjänster jag rekryterat till. I det här skedet ska jag också redan veta var annonsen ska visas i för medier.

”När ansökningarna börjar komma in, då är jag som ett barn på julafton!”

Nästa fas är när ansökningarna börjar komma. Då är jag som ett barn på julafton! Det är alltid lika spännande att se vilka som söker just den här tjänsten. Jag skickar alltid ett tack och en utförlig tidsplan till de som söker, för jag vet själv att jag vill veta när jag kan förvänta mig att bli kontaktad. Och för mig är det viktigt att de kandidater som lagt ned så mycket tid och möda på att få ihop en bra ansökan också bemöts med respekt för den ansträngningen och de förhoppningar man har när man söker ett jobb. De som har bäst ”hårdvara” för tjänsten och som också uttrycker ett verkligt intresse för både tjänst och arbetsgivare skickar jag en ProScan-enkät till. Den tar 5-10 minuter för kandidaten att göra och när jag får resultatet så skickar jag en rapport tillbaka till dem. Det är en sida med en sammanfattning av den infon jag får genom enkäten. Då får de dels lite tillbaka för sin nedlagda tid och framförallt får jag veta om profilen stämmer. Och först då vet jag om jag kan lita på matchningen mot den framtagna Jobbprofilen som jag får med automatik.

Där jag hittar den bästa matchningen med beteende och kompetens, det är de jag kallar till en första intervju. Ibland behöver jag kolla att verkligen har det som är ett måste för tjänsten och då blir det en kortare telefonintervju först, innan den riktige ”första” intervjun. Det är så spännande och ett stort privilegium att få möta dessa duktiga och intressanta människor. Alla har sin egen berättelse och alla är intressanta. Utan undantag. Sedan handlar det bara om vilka som har den rätta erfarenheten och kompetensen och inte minst naturligt har det beteende som önskas. Och jag behöver också se vilka det är som tydligt passar in och kommer trivas i just den specifika miljön som finns på den arbetsplats jag rekryterar till. För att kandidaten själv ska kunna bilda sig en uppfattning om det, trots att hen bara träffar mig som är en extern rekryterare, så har jag alltid intervjun på arbetsplatsen där tjänsten är placerad. Om det går. För arbetsplatser är så olika! Och det gör även rollen olika, även om det är exakt samma arbetsuppgifter. Och för att uppnå den speciella magin som jag inledningsvis pratade om, då behöver jag hitta just den person som är rätt för min uppdragsgivare så att ömsesidig ”kärlek” kan uppstå. Jag behöver hitta ”den rätta”!

” I eftertankens kranka blekhet kan jag göra en bättre analys av vem som verkligen passar för just det här jobbet på just den här arbetsplatsen.”

När jag hittat några som jag tror är de rätta skriver jag en sammanfattning av intervjun och lämnar till uppdragsgivaren för möjligheten att välja de som de tror passar bäst för rollen. Just sammanfattningsskrivning är väl ”sådär ” kul, men det är väldigt nyttigt för det är då, i eftertankens kranka blekhet, jag kan göra en bättre analys. Så ofta skriver jag rent och sedan presenterar jag ändå inte personen. För jag får insikter som gör att jag ser vilka som i slutänden ändå blir bäst. När jag matchar allt mot kravprofilen och ser krasst på arbetsuppgifter, tempo och person. Jag är också med i nästa intervju för att se om min första uppfattning håller i sig. Det är alltid spännande. men jag gillar ju möten. Så att de inte skulle vara spännande, nej, det finns inte.

Nu är nästan hela rekryteringsjobbet klart. På slutet kan det blir någon mer test, självklart referenstagning, kanske bakgrundskoll, men i det här skedet är det mesta klart. Då är det sällan några överraskningar. Höjdpunkten nås och en enda person vinner racet! Det är ett magiskt ögonblick! Och efter det får de andra kandidaterna fortsätta leta efter sitt magiska ställe. Det är med det i bakhuvudet jag tackar nej till alla som inte fått jobbet. På det sättet så känns det inte lika ledsamt, eftersom jag vet att det finns en perfekt plats även för dem någonstans där ute! Och den kommer de att hitta så småningom, det är jag helt säker på.

Så rekrytering, det är kul!! Med alla dess olika faser och arbetsuppgifter och inte minst den slutliga höjdpunkten, när rätt person hittar rätt arbetsgivare. Och tvärtom! Då uppstår ljuv musik! Och i det skedet får jag också betalt, för det är ju även det en viktig del i att ha hittat det magiska jobbet, eller hur? Jag är så tacksam för att jag är på rätt plats och gör rätt saker!