Är du modig?
En favoritnytta för mig är att sparringpartnern hjälper till att få fram modet. MOD, som är årets tema för mig. Modet som gör att jag vågar säga vad jag tycker, slutar vara så ”PK”, sticker ut hakan och är mig själv på ett sätt som jag någonstans efter min livsväg har slutat vara. Jag är trött på att styras av rädsla. Den rädsla som inte avser rädda mitt liv, utan som gör att jag själv begränsar mig och mina valmöjligheter. För det är ingen annan som gör det, utan det är jag och min inre rädsla. Så otroligt dumt och onödigt!
Det här insåg jag i slutet av förra året och för att få lite hjälp med att bota mig själv, så köpte jag en bok som heter ”The fear cure” av Lissa Rankin. Från den lärde jag mig så mycket, även om de fysiska reaktioner i kroppen som utlöser stress bara frånmina rädslostyrda tankar. Så det är inte ens fysiskt hälsosamt att gå runt och vara rädd och orolig för saker som inte skett och som kanske inte kommer att ske. Ytterligare en anledning att skippa rädslan till förmån för modet.
När jag berättar det här för vänner och bekanta så är det till min förvåning och glädje många av dem som också har tröttnat och som pratar om just MOD som fokus 2019. Kan det vara så att det är dags att släppa rädslan som vägvisare? Till förmån för modet som tar oss dit hjärtat, känslan och intuitionen vill? Vad jag tycker är väl självklart vid det här laget, men hur tänker du?
De rädslouttrycken som jag menar är ”nej, men jag vet ju vad jag har, men inte vad jag får” eller ”jag skulle vilja säga/skriva vad jag tycker men tänk om någon blir arg/ledsen/tycker jag är löjlig” eller ”jag vill satsa på den här yrkesrollen, men tänk om jag inte får något jobb då”? Fyll på med de säkert återkommande exempel som just du lever med. För att majoriteten av oss är rädslostyrda, det är det ingen tvekan om. Och eftersom vi härstammar från överlevarna på savannen för flera tusen år sedan så är det helt naturligt. De som höll sig i flocken och inte gav
sig ut på upptäckarstråt utanför gruppen för att bli uppätna av ett rovdjur. De är våra förfäder. Så rädsla har varit lika med överlevnad, men nu är det 2019. Det har aldrig varit tryggare. Så nu ska rädslorna bort och jag ska våga utvecklas och våga ta nya steg. In med modet!
Att följa min instinkt. Att lyssna på vad som får mitt hjärta att sjunga och agera på det. Våga säga det som jag känner behöver sägas, oavsett om andra håller med eller inte. Det är mod för mig. Och det ska jag visa mer av varje dag i år. I min morgonstund som jag har med mig själv varje morgon, frågar jag mig vad jag ska göra idag som främjar min träning att bli modig. Idag är det att skriva det här och lägga in det på vår hemsida och på FB. Läskigt, men vad är det värsta som kan hända? Inget som överträffar det bästa som kan hända. Någon som får inspiration och modigt vågar göra något som känns viktigt trots sin rädsla. Och som i sin tur inspirerar någon annan att vara modig.
För i ovissheten finns porten till alla möjligheter. Det är när du inte vet vad som ska hända som det allra mest fantastiska kan ske! Så gör mig sällskap, gå ut i världen, trots din rädsla och var modig. 2019 är modets år!